Brackes koncept – Den omvända torvan

Markberedningens grundläggande roll är att förbättra förutsättningarna för överlevnad och tillväxt av frö eller plantor. De problem som finns vid anläggandet av ny skog är likartade oavsett var någonstans i världen vi befinner oss. Precis på samma sätt som inom jordbruket är risken störst för skador av skadedjur och konkurrerande växtlighet på bördiga marker. Där är huvudnyttan med markberedning att skydda fröet eller plantan under dess första tid, när den är som mest utsatt för skadeangrepp och konkurrens. I de norra delarna är däremot förbättrad tillväxt en viktigare aspekt eftersom skadeangreppen inte är fullt så svåra där. Givetvis så är de positiva effekterna av markberedningen komplex, det är svårt att rangordna dem sinsemellan. Den samlade nyttan som ger ökad överlevnad och förbättrad tillväxt är dock odiskutabel. Genom markberedning ger vi alltså fröet eller plantan en hjälpande hand.

På de nordliga breddgraderna är tillväxtperioden kort. Normalt så sker trädens tillväxt mellan maj och september. Temperaturen når sällan högt. Korrekt markberedning ger högre luft- och marktemperatur, släpper in mer solljus, ger mer näring och skapar en bättre vattenbalans i marken. Alla dessa fördelar ger en tillväxtökning under plantans första år motsvarande tillväxten flera breddgrader söderut. På grund av temperaturskillnaden blir oftast tillväxtaspekten större ju längre norrut man kommer.

En optimal markberedning för plantering är i en s.k. omvänd torva. Där finns de komponenter som ger en planta möjlighet att överleva och växa optimalt.

Den ökade luft- och marktemperaturen uppnås genom att riktigt utförd markberedning skapar en upphöjd planteringspunkt. Kall luft är tyngre än varm luft och därför kan skillnaden i temperaturen mellan marknivån och ett par decimeter upp ofta vara ett par grader under den kallare delen av dygnet. Att solljuset kommer åt bättre på en upphöjd rensad yta ger också en högre temperatur. Avsaknaden av växtlighet förhindrar inte värmeutstrålningen under nätterna vilket ger en lägre temperatur på markberedda områden under klara nätter. Insläppet av solljus ger förutom en ökad marktemperatur även mer energi för fotosyntesen. Näringsökningen kan tillskrivas att man vid markberedning strävar efter att sammanföra humustäcket och bädda in det i mineraljord. Näringen i humusen och mineraljorden måste komposteras för att bli tillgängligt för plantorna, en viktig beståndsdel för att få en snabb kompostering är värme. Detta styr förmultningshastigheten och därmed andelen tillgänglig näring.

Markens syre- och vattenbalans är även de viktiga aspekter att ta hänsyn till för att minska risken för att plantan dör i unga år och att tillväxten är optimal. En jord som har en bra fuktighet känns aldrig blöt eller fuktig då man känner på den. Praktisk erfarenhet och omfattande försök visar att en avsevärt större del av plantor som dött gör det genom drunkning än genom torka. Optimal balans mellan syre och vatten i marken innebär under den största delen av tillväxtsäsongen att man bör minska vatteninnehållet. Detta görs genom att markberedningen skapar en högre planteringspunkt än om plantan placerats i marknivå. Genom detta så dräneras marken på vatten och risken att plantan dränks elimineras. Genom att dränera marken med markberedning så skapas också ett flöde av regnvatten så att marken syresätts, detta gör att plantans rotsystem utvecklas positivt. Rätt mix av syre och vatten är också positiv för att öka komposteringshastigheten. Kompostering går långsamt i t.ex. mossar där vattenhalten är hög och på torra marker där vattenhalten är för låg.

Bracke Forecare presenterade 1987 resultat från ett försök som anlades tolv år tidigare av SCA Skog AB. Försöket, som ligger på ett område med näringsfattig mark, visade skillnaden mellan att plantera i mineraljordsfläcken jämfört med den omvända torvan. Andelen plantor som överlevt skiljde inte mellan försöksleden. Skillnaden bestod däremot i att alla plantor som var planterade i den omvända torvan stod upprätt. Ca 33% av plantorna planterade i fläcken lutade eller låg. Rotmassan på plantorna i den omvända torvan var ca 35 gånger större och stamvolymen efter 12 växtsäsonger var 5 gånger så stor som på plantorna i fläcken. 

Mattson & Bergsten (2003) visade att markberedning i områden med låg bonitet ökade volymtillväxten för 18-årig Contortatall med 200-500 procent jämfört med plantering utan markberedning. För harvade objekt ökade tillväxten med 150 procent. På medelgod mark ökade tillväxten med 100 procent för höglagda och harvade objekt jämfört med omarkberedda objekt.